Dagen började med att vi hade en föreläsning & workshop med Camilla Carlsson om GAKK. GAKK står för grafisk alternativ kompletterande kommunikation och används för att hjälpa barn i behov av stöd i deras kommunikation. 

Camilla [1], beskrev under föreläsningen hur GAKK används genom bilder, symboler och genom digitala hjälpmedel. Pedagogen kan använda sig av en pekplatta med bilder, en samtalsmatta och pratkort. 

Camilla [2] visade även filmer och exempel på metoden Bliss, som en metod då barnen använder sig av en laserstråle eller metallpinne för att peka på olika bilder för att på sätt kommunicera. 

Jag tyckte föreläsningen var jättebra och även ute på min praktikplats använder pedagogerna sig av både GAKK och TAKK. Pedagogerna och barnen i barngruppen använder sig av detta då det finns ett barn i barngruppen som är i behov av tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK)  och grafisk alternativ kompletterande kommunikation (GAKK). Jag kunde därför genom föreläsningen få en djupare förståelse för arbetet med GAKK. 

Efter föreläsningen fick vi sitta i studiegrupper och testa på att använda oss av en app som hette Om en bild där vi fick genom bilder redovisa en dag på förskolan. Det gick ut på att skapa en bildserie där man även kunde lägga till text för att beskriva vad som sker. Vi i min studiegrupp valde att redovisa i bildform en utflykt till skogen. Vi började med en bild på förskolan och sedan fortsatte det med en bild på en barngrupp som promenerar till skogen och så vidare. Sedan fick vi i studiegrupperna redovisa detta inför klassen. Jag tyckte appen var jätte bra då man kan använda sig av både bilder och text. Denna appen kan även användas som ett stöd i barnens kommunikation. Det pedagogerna skapar går även att spara och skicka ut till föräldrar så de får följa barngruppens dag. 

En bild från Camillas föreläsning. 

En bild tagen från min praktikplats där de arbetar med GAKK. 

-------------------------------------

Referenser

[1] Camilla Carlsson. Campus Varberg. 2014-10-10

[2] Camilla Carlsson. Campus Varberg. 2014-10-10

Idag hade vi en heldag med föreläsning och workshop tillsammans med Emma Almingefeldt. Vi diskuterade olika typer av flerspråkighet, vi diskuterade barn som har svenska som förstaspråk och även barn som har svenska som andraspråk. Emma [1] förklarade hur ordförrådet hos barn med svenska som förstaspråk ständigt byggs ut medan ordförrådet hos barn med svenska som andraspråk byggs upp. Emma[2] beskrev även hur pedagogerna kan arbeta med flerspråkighet i barngruppen genom att använda sig av upprepningar, benämna ord, koppla ihop bilder med ord och ta till vara på alla språk som talas i gruppen och på så sätt inkludera alla barns språk och kulturer. 

Orsaker till en långsam språkutveckling förklarade Emma [3] kunde vara att barnet inte mår bra, vistelsetiden t ex om ett barn precis anlänt till Sverige och inte kommit in i den nya vardagen och det nya språket ännu eller så kan det bero på en hjärnskada.

Tillsammans i klassen fick vi sedan sitta och diskutera vad vi som pedagoger kan göra för att träna barnen som har ytflyt (när man pratar jättebra men på samma gång inte alltid förstår innebörden av orden) , långsam språkutveckling, barns andraspråk och förstaspråk och barn med ett interkulturellt förhållningssätt.

Vi i klassen ansåg att för att träna barnen i följande situationer kan pedagogerna använda sig av:  

• Vid Barn med ytflyt: Benämna föremål, utmana barnen i kommunikationer, bokläsning med uppföljning och frågor samt använda sig av olika typer av lekar som t ex Kims lek. 
  
• Vid Barn med långsam språkutveckling: Använda sig av rim och ramsor, rörelse sånger, bilder kopplade till ord och använda sig av metoden STOP (Struktur, tid, Organiserade aktiviteter och föräldrastöd, parental support). 
• Vid Barn med svenska som andraspråk & första språket: Ta hjälp av modersmålspedagoger, bildkort med ord på olika språk, använda sånger och sagor på olika språk, ta hjälp av föräldrar och arbeta med digitala läroplattformar. 
  
• Vid Barn med ett interkulturellt förhållningssätt: Använda sig av sånger från olika kulturer & prata om olika högtider, berätta sagor från olika delar av världen/kulturer och lyfta likheter och skillnader mellan olika kulturer. 

Jag anser även att alla dessa aktiviteter kan och ska användas tillsammans med hela barngruppen och inte endast med barn som har långsam språkutveckling eller svenska som andraspråk. Jag tycker att aktiviteterna är lärorika, roliga och språkutvecklande. 

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98 rev 2010, s.9). 

-----------------------

Referenser 

1. Emma Almingefeldt. Campus Varberg. 2014-10-03

2. Emma Almingefeldt. Campus Varberg. 2014-10-03

3. Emma Almingefeldt. Campus Varberg. 2014-10-03

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Efter föreläsningen om kartläggningsinstrument hade vi en föreläsning/workshop om bilderboken tillsammans med Eva Wahlström. Eva [1] beskrev hur bilderböcker ska ha många bilder och helst inte vara för tjocka. Eva [2] nämnde även hur barn gärna fastnar för att bläddra och byta sida i böcker och därför är det bra om boken har många bilder så barnet inte tappar intresset. 

Efter det blev vi indelade i olika grupper där vi tillsammans skulle skapa en nya saga utifrån en färdig bok men där alla texter i boken var täckta med post-it lappar. I min grupp fick vi en bok som enligt oss handlade om en mus om hette Kalle. I vår saga begav sig Kalle ut på ett äventyr. Efter alla grupper var färdiga fick först läsa upp våra egna sagor och sedan fick vi ta bort post-it lapparna och läsa original sagan. Det var väldigt roligt och bjöd på många skratt. Jag tyckte aktiviteten var väldigt språkutvecklande och jag hade definitivt kunna tänka mig att använda mig av aktiviteten i barngruppen. 

-------------------------------------

Referenser

Under föreläsningen kartlägningsinstrument för barns språkutveckling gick Ann-Katrin[1] igenom hur vi som pedagoger måste observera, bedöma och dokumentera det barnen gör i verksamheten för att på så sätt kunna se vad barnen lär sig, hur de lär sig och vad barnen kan och inte kan. Ann-Katrin [2] beskrev även hur viktigt det är att pedagogerna använder kartläggning som en metod för att se vad barnen kan och vad barnen inte kan. På samma gång måste vi som pedagoger kunna utvärdera verksamheten och inte peka ut något enskilt barn. 

Ann-Katrin[3] presenterade sedan för oss metoden TRAS. Tras står för tidig registrering av språkutvecklingen som är en metod som används i verksamheten för att observera barnen ur samma perspektiv utan att peka ut något enskilt barn.  Det är en metod som ska hjälpa pedagogerna att se vart i språkutvecklingen barnen befinner sig och  för att se vad för åtgärder som eventuellt skall göras. 

Läroplanen för förskolan redogör för hur språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen (Lpfö 98 rev 2010, s.7). 

--------------------------------

Referenser

1. Ann-Katrin Svensson. Campus Varberg. 2014-10-02

2. Ann-Katrin Svensson. Campus Varberg. 2014-10-02

3. Ann-Katrin Svensson. Campus Varberg. 2014-10-02

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Dagen började med en föreläsning/workshop tillsammans med Camilla Carlsson. Föreläsningen handlade om kommunikation och olika sätt att kommunicera på. Camilla [1] pratade om AKK, som står för alternativ och kompletterande kommunikation. AKK handlar om olika slags språk och vad för hjälpmedel som pedagogen och barnet behöver. Det var bland annat kroppsspråk, gester och tecken. Olika hjälpmedel som kan vara bra att ha till är foton, symboler och digitala verktyg. 

Den störtsa delen av föreläsningen och workshopen handlade om TAKK, Tecken som alternativ och kompletternade kommunikation. Camilla [2] presenterade olika slags tecken och visade oss ett teckenlexikon och vi fick även titta på en video där en pedagog sjunger och gör tecken till sången Björnen sover. 

Efter det fick vi sitta i våra studiegrupper och träna på olika typer av tecken som vi kan ha användning för i förskolan. Jag lärde mig göra tecken för bland annat orden förskola, fågel, jag vill leka kurragömma och har/vart och hur. Vi fick sedan även titta i olika barnböcker och även testa på att använda teckenlexikon. 

Jag tyckte föreläsningen och workshopen var väldigt givande och jag hade gärna viljat lära mig mer tecken. Jag tycker att tecken är ett jättebra sätt att kommunicera på tillsammans med barn som har svårt att uttrycka sig i ord. Samtidigt tycker jag även att barn utan kommunikations svårigheter kan ha nytta av att lära sig tecken. Jag tror det kan vara roligt både för barnen och pedagogerna. Barnen får se och lära sig hur man kan kommunicera på olika sätt och inte endast genom ord. 

 En av barnböckerna som handlade om att städa upp efter sig. 

 Två bilder som är tagna ur en barnbok som handlade om några barn som lekte kurragömma. 

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, s.9) redogörs det för att 

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. 

Björklund (2008, ss.94-95) beskriver hur barn på förskolan ständigt är omgivna av en språkligmiljö med text och tecken och på så sätt har barnen alltid en nära tillgång till språket. Jag kan relatera till det Björklund skriver eftersom jag håller med om att i förskolans miljö finns det ofta mycket text och tecken. Jag tycker det är viktigt att det finns text och tecken i förskolans miljö eftersom det ska väcka barnens nyfikenhet till språket. Jag anser att alla förskolor borde ha tillgång till minst tre typer av teckenböcker. Även om barnen inte är i behov av teckenspråket så tror jag att barnen kommer tycka att det är väldigt roligt samtidigt som det är väldigt lärorikt för barnen att se hur man kan kommunicera på olika sätt.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Mål ur kursplanen:

•  Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

• Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

---------------------------------------

Referenser:

[1] Camilla Carlsson. Campus Varberg 2014-09-30

[2] Camilla Carlsson. Campus Varberg 2014-09-30

Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009
Tillgänglig på Internet: http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Hej!

Idag hade Ann-Katrin Svensson en föreläsning som handlade om språkutveckling. Under föreläsningen pratade Ann-Katrin[1] om olika metoder som exempelvis analytiska metoden. Analytiska metoden är där ett barn tillexempel analyserar sitt namn och sedan hittar likheter i andra barns namn. Ann-Katrin tog även upp Syntetisk metod som går ut på att barnen känner igen olika ljud och även olika delar av orden.

Ann-Katrin menar på att språket ska läras ut genom lek där barnen tycker det är roligt och inte enbart bara för att barnen ska lära sig. 

Svensson (2009, s.151) beskriver att högläsning i förskolan är väldigt viktigt eftersom det hjälper barnen i deras språkutveckling och det är bra då barnen får tillsammans diskutera bokens handling och sedan koppla det till sina egna tankar. Jag håller därför med Ann-Katrin om att vi ska läsa tillsammans med barnen och inte endast för dem.

Karrebaek (2010, s.21-22) beskriver hur barnen i deras lek finner ett samband till språket och beskriver även att alla olika slags aktiviteter bidrar till en utveckling av ordförrådet, olika formuleringar och nya begrepp. Jag tycker att läsning i förskolan är en viktig faktor och jag tycker att man kan som pedagog läsa på så många olika sätt. Pedagogen kan använda sig av en annan berättarröst för att ge barnen mer inflytande i sagan och pedagogen kan även använda sig av olika slags böcker där barnen får vara med och diskutera bokens handling och bilder. 

En språkutvecklande aktivitet som jag gjorde när jag var ute på VFU under termin 2 var att jag tog med mig sju bilder till förskolan. Det var olika slags bilder och på en av bilderna var det en drake och på en annan bild var det ett hus. Jag satte mig i läsrummet tillsammans med fyra barn och med hjälp av bilderna skapade barnen tillsammans en saga. Barnen fick titta på bilderna och tillsammans berätta för mig vad som hade hänt eller vad som skulle hända. Jag skrev ner sagan som barnen hade skapat och dagen efter läste vi upp den för de andra barnen i barngruppen. Jag tyckte aktiviteten var väldigt bra samt lärorik och barnen tyckte framförallt att aktiviteten var väldigt rolig. 

------------------------------------

Referenser 

[1] Ann-Katrin Svensson, föreläsning Campus Varberg 2014-09-12

Karrebaek, Sif Martha (2010). ”Den pruttar”. Deltagande och språklig förhandling i förskolebarns lek. I Holm, Lars & Laursen, Helle Pia (red.) (2010). Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur 

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur