Idag var jag på fästningsmuseet i Varberg tillsammans med Veronica och Terese. Vi började med att titta på en tillställning som hette Lekstäver och orddjur som var anpassad för barn och unga. Tillställningen var inne i ett stort rum och där fanns massvis med bokstäver i olika färger och storlekar. 

Laursen (2010, s.67) beskriver hur barnen genom att få experimentera och få prova sig fram med skriftspråket utvecklar en förståelse för sambandet mellan skriftens symboler och det talande språket.

Jag tyckte tillställningen var intressant och givande. Jag hade gärna tagit med mig en barngrupp dit och haft en hel dag med lekar och aktiviteter. I tillställningen får barnen möjlighet att göra massvis med olika aktivieter som till exempel att gå på bokstavsjakt, bokstavera sina namn och spela memory där barnen ska para ihop de rätta bokstäverna.  

Doverborg och Pramling Samuelsson (2012, s.46) beskriver hur viktigt det är att pedagogen ständigt medverkar aktivt i samtal med barnen genom att ställa utvecklande frågor. Jag anser att under tiden som barnen får leka och arbeta med bokstäverna på tillställningen är det viktigt att vi pedagoger ställer frågor till barnen där barnen får möjlighet att beskriva sin egna uppfattning och tolkning. 

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet redogör för:

• Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. (Lgr11, s.9)

• Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr11, s.9)

Efter vi hade tittat på tillställningen Lekstäver och Orddjur gick vi vidare och tittade på de andra utställningarna på fästningsmuseet. På övervåningen fanns en utställning som hette Halland genom tiderna. Utställningen handlade om Hallands historia och var väldigt intressant. Det var spännande att se hur samhället har utvecklats under dessa år. Utställningen handlade om historia och jag tror definitivt att det är något som barnen också skulle se som intressant.

Hur kan jag arbeta med utställningen i en barngrupp? Jag skulle arbeta med det genom att låta barnen först få gå runt och titta och prova de olika föremålen som fanns på utställningen. Till exempel fanns det ett gammalt kök och en gammal telefon. Eftersom barnen i dag inte har växt upp med samma föremål som sina föräldrar och morföräldrar tror jag det kan vara intressant för dem att se hur det såg ut för i tiden. Efter att barnen har varit på utställningen kan pedagogerna fortsätta arbeta historian som ett tema. Barnen kan till exempel skapa egna föremål som antingen existerade för i tiden eller som barnen tror finns i framtiden. 

Ett kök som skiljer sig till stor del ifrån hur de flesta kök ser ut idag. Förr i tiden bodde många familjer på gårdar och bara det kan pedagogerna använda sig av och arbeta med tillsammans med barnen. Vilka matvaror får vi ifrån djuren som lever på gårdar? Hur lever grisarna och kossorna? Det finns massvis med idéer som man kan arbeta med. 

Varbergs fästning i miniatyr. 

Cykelns utveckling. Pedagogerna kan diskutera med barnen om hur deras cyklar skiljer sig från utställningens cyklar. Hur såg barnens cyklar ut förr? 

Efter vi hade tittat på utställningen om Halland genom tiderna tittade vi på utställningen om Bockstensmannen. Utställningen om Bockstensmannen var också jätte intressant och en känd utställning här i Varberg. Historian om Bockstensmannen kan också leda till ett tema arbete i förskolan. Hur levde de förr? Vem var Bockstensmannen? Jag anser att både utställningen om Bockstensmannen och Halland från förr går att arbeta med i förskolan och i förskoleklass. Pedagogerna kan göra massvis med lärorika aktiviteter där de kan få in bland annat språk, matematik och naturvetenskap. 

-------------------------------

Referenser

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Laursen, Helle Pia, Möten med skriftspråk- ett socialsemiotiskt perspektiv på tidigt skriftspråkstillägnande i, Holm, Lars & Laursen, Helle Pia (red.) (2010). Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Idag hade vi en föreläsning+ workshop tillsammans med Carina Mattsson från Timmele förskola. Carina [1] presenterade många spännande idéer om hur man kan arbeta med matematik i utemiljö. Vi fick sedan gå runt och testa på olika matematiska övningar som Carina hade tagit med sig till workshopen. 

I slutet av workshopen visade Carina upp ett bildspel över projektet matematikspaning som hon hade gjort tillsammans med två andra pedagoger. 

Eriksson, Mattsson och Strömbom (2004, s.8) redogör för att projektet började med en aktivitet där pedagogerna skapade en egen bilmatta tillsammans med barnen. Efter att ett barn uppmärksammat en kyrka på bilmattan utvecklades aktiviteten  till att bli en utflykt till en kyrka där barnen spanade efter mönster runt om i kyrkans utemiljö. Mönsterspaningen utvecklades därefter ytterligare till en aktivitet där barnen fick bygga egna kyrkor. Efter alla barnen hade byggt kyrkor satte pedagogerna och barnen ihop alla kyrkorna till en kyrkby (Eriksson, Mattsson och Strömbom 2004, ss 9-11)

Eriksson, Mattson och Strömbom (2004, s.13) beskriver att i deras projekt arbetade de med många matematiska begrepp som problemlösning, former, storlek, mönster, lägesord, ordningstal och rumsuppfattning. Jag anser att deras projekt var extremt lärorikt och intressant. Deras projekt inspirerade mig till att vilja göra mer aktiviteter i utomhusmiljö. 

En aktivitet som vi fick testa på under workshopen var att lägga kottar runt varandras kroppar. Sedan fick vi räkna ihop hur många kottar vi hade använt.

Vid den här aktiviteten skulle vi hitta ett föremål och placera det på rätt färgplats. Tanken med aktiviteten var att barnen skulle få hitta olika föremål ute i naturen som de sedan kunde sortera efter färg. 

Thisner (2007, s.31) redogör för hur pedagogerna kan ge barnen i uppgift att leka mönsterdetektiver där barnen får leta efter mönster i naturen, i byggnader eller runt om i förskolans miljö. Jag tycker det är en jätte bra aktivitet att låta barnen gå på mönsterspaning eller att leka mönsterdetektiver. Barnen tränar inte bara matematik utan även språk. 

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 2010) redogörs det för att förskolan ska sträva efter att varje barn: 

•  Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. 
•  Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. (Lpfö 98 rev. 2010, s.10)

Demokratisk röstning. En aktivitet som Carina visade som är rolig att göra tillsammans med barnen var att vid olika förslag göra en demokratisk röstning. Pedagogen lägger fram tre olika alternativ och så får barnen gå fram och välja en färg (ett alternativ) och lägga i ett av rören. 

Jag fastnade väldigt mycket för den här klockan. I stället för att fokusera på siffrorna så plockar man bort siffrorna och ersätter dem med bilder. Det är bilder för frukost, aktiviteter, lunch, vila och mellanmål. Med den här klockan kan barnen lättare relatera till vad som sker under dagen. 

----------------------------------------

Referenser: 

[1] Carina Mattsson, Föreläsning & workshop Matematik, Campus Varberg, 2014-12-05.

Eriksson, Christina, Mattson, Carina & Strömbom, Carina (2004) Matematikspaning: Former & Mönster. Nämnaren Nr. 1: 8-14

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Hej!

I tisdags den 2a december hade vi en workshop med Anna Gunnarsson från navet i Borås. Workshopen handlade om hållbar konst. Idag hade vi en till workshop med Anna som handlade om olika expriment. Jag berättar mer om dessa två workshoppar i våran förskolepodd avsnitt 4. 

I måndags hade vi VFU uppföljning Utställning av didaktiskt material där alla i klassen fick visa upp sitt didaktiska material. I vår podd avsnitt 3, presenterar vi och diskuterar om våra olika didaktiska material. 

Vi har nu även skapat en sida på facebook som heter Förskolepodden, så ni får gärna gå in och titta där!:) 

Idag hade vi vfu uställning då vi fick ställa ut vårt didaktiska material. 

När jag var ute under mina första fältdagar uppmärksammade jag att pedagogerna arbetade mycket med alfabetet och veckans bokstav. Så varje onsdag fick barnen lära sig en ny bokstav. Eftersom jag brinner väldigt mycket för språkutveckling valde jag då att göra ett memory med bokstäver. Jag berättade både för pedagogerna och för barnen att vi under kursens gång arbetat mycket med språk och även med estetiska lärprocesser som bild, drama, musik och textil.

Eftersom pedagogerna inte hade gått i alfabetisk ordning när de valt ut bokstäver så valde jag att göra memoryt med de bokstäver som barnen hade hunnit arbetat med.  Memoryt gick ut på att barnen skulle para ihop en bokstav med en bild. Till exempelvis skulle barnen para ihop en bild på bokstaven M med en bild på en mus, bokstaven K med en bild på en katt och så vidare. 

Min tanke med memoryt var att det skulle utvecklas till två ytligare aktiviteter. Några dagar efter att jag hade introducerat memoryt arbeta barnen med bokstaven k. Jag planerade då en aktivitet där barnen skulle få göra egna kattböcker. Jag började aktiviteten med att läsa en saga om en katt och efter det berättade jag för barnen att de skulle få skapa sin egen katt bok. Till aktiviteten hade jag lånat olika kattböcker från skolans bibliotek. Det var blandade sagoböcker och faktaböcker. Eftersom många av barnen i förskoleklassen redan lärt sig läsa och skriva så fick barnen vid skapandet av sina kattböcker välja själva om de ville rita, skriva en saga eller skriva fakta om katten. 

Under den sista veckan på min VFU var veckans bokstav M. Jag och min handledare hade då planerat att jag skulle hålla i genomgången av bokstaven och sedan skulle barnen få möjlighet att sy sina egna möss. Vi började med att ha morgonsamling och jag hade då tagit med mig en mus som jag själv hade sytt till samlingen. Jag presenterade musen Klas för barnen och efter att barnen hade fått komma på egna ord på bokstaven m så berättade jag för barnen att de skulle få sy egna möss. 

Jag var väldigt nöjd med mitt didaktiska material då jag såg en tydlig koppling till hur mitt material kunde utvecklas till ytligare aktiviteter. Jag kopplar mina aktiviteter till kursens innehåll då jag både fick in bild, textil, matematik och språk. 

I Läroplanen för skolan redogörs det för:

• Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. (Lgr11, s.9)
• Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr11, s.9)
• Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. (Lgr11, s.9)

Jag berättar mer om mitt didaktiska material i vår podd som kommer ut i morgon. 

-----------------------------

Referenser

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Hej!

I går (den 27e) och idag har jag haft mina två sista fältdagar. Dessa fältdagar var till för att följa upp och utvärdera det arbetet vi gjort med vårt didaktiska material. Det var roligt att de hur de hade fortsatt arbeta med bokstäverna och min handledare berättade att de ville få in mer textil i verksamheten vilket jag tycker är jätte kul! Under torsdagen arbetade barnen även en del med matematik och nu har de gått över från former till prickar och siffror. Under fredagen fick barnen en uppgift att dra rätt antal prickar till rätt siffra. Under fredagen sjöng vi julsånger och julpyntade på avdelningen. Jag har verkligen trivts så bra på min praktikplats och jag är så glad att jag har fått lära känna så underbara pedagoger! 

Dagen började med att vi hade en föreläsning med Kristina Bartley. Kristina [1] gick igenom hur ett examensarbete kan byggas upp och förklarade hur en vetenskaplig text är en redogörelse för något som åstadkommit genom forskning. Kristina [2] berättade även om hur man kan lägga upp sitt arbete där man får med ämnesområde, tidigare forskning, beskrivning av insamlad data och om teorianknytning. 

Föreläsningen var väldigt intressant och jag fick många bra tips till examensarbetet. Det ska bli väldigt roligt att arbeta med examensarbetet. 

Efter föreläsningen hade vi mittkursutvärdering där vi gick igenom kursen och kursens litteraturlistan. Vi diskuterade även det som vi i klassen tyckte var bra med kursen och det som var mindre bra. Bland annat så tyckte många av oss att det är dumt när det står att allt i kursen är obligatoriskt och att det ska synliggöras i portfolion, men hur kan lärarna se det när ingen tar närvaro? Då blir det ju så att några som ständigt är sjuka i stället kopierar av någon annan i klassens blogginlägg och skriver om det i sin egna blogg som om de själva varit där? När de egentligen vart hemma? Förutom den punkten var det mesta bra. Det kändes väldigt bra med meritvärderingen där vi alla fick diskutera och lyfta de saker som kändes bra och mindre bra. 

[1]. Bartley, Kristina. Föreläsning Campus Varberg. 2014-11-24

[2]. Bartley, Kristina. Föreläsning Campus Varberg. 2014-11-24

Hej!

Nu har dessa tre veckorna gått på VFUn. Det har gått så sjukt fort och det känns tråkigt att det redan är slut. Jag har verkligen trivts bra på min praktikplats och jag har verkligen känt mig som en i arbetslaget. Under veckan har vi hunnit med massor med saker: 

I måndags började dagen med att vi hade samling och sjöng godmorgon sången. Efter det skulle barnen ha gymnastik. Jag och en av pedagogerna följde med barnen ner till gymnastiksalen. Där hade en pedagog från den andra förskoleklassen förberett en hinderbana. Jag och den andra pedagogen från min avdelning följde med barnen runt hinderbanan och fanns där om barnen behövde hjälp eller stöd. Jag tycker hinderbana är en lärorik lek för barnen då de tränar både motorik, samspel och tillit till varandra. Efter gymnastiken hade barnen musik då vi sjöng sånger från Astrid Lindgrens sagor.  

I tisdags började vi dagen med att hela förskoleklassen plus jag, min handledare och de andra pedagogerna promenerade i väg ut i skogen. Efter skogsvandringen stannade vi till på en lekplast för vi hade fikastund. Alla barnen hade med sig någon slags fika och dricka. Det var jätte mysigt och efter vi hade fikat tillsammans fick barnen springa och leka fritt på lekplatsen. Några av barnen gungade, några lekte uppe på en kulle och några lekte i klätterställningen. 

På eftermiddagen jobbade barnen färdigt med Trulle och jag tog med mig några av barnen som inte hade hunnit vara med och spela det alfabetiska memoryt. 

I onsdags var det dags för veckans bokstav och denna veckans bokstav var bokstaven Mm. Jag började dagen med att hålla i samlingen och efter godmorgon sången fick barnen gissa vilken bokstav vi skulle ha. Efter jag och barnen hade diskuterad om bokstaven Mm, berättade jag för barnen att de skulle få sy en egen mus. Ett av barnen berättade då att hen kom ihåg att i bokstavs memoryt så hörde bokstaven M hörde ihop med en bild på en mus. Barnen fick klippa ut en pappers mall och sedan fick de med hjälp av mallen klippa ut en kropp. Jag hade lagt fram olika färger så barnen själva kunde välja vilken färg deras mus skulle ha eller om de ville blanda. Min handledare och jag fanns där och hjälpte barnen när de tyckte de var svårt. Barnen var jätte duktiga och klarade att sy på egen hand utan problem. Några barn tyckte det var svårt att få fast ögonen och svansen men vi fanns där och hjälpte dem. 

På eftermiddagen under fritids fick barnen fortsätta sy på deras möss om de ville. Några av barnen som redan var klara valde att i stället måla och pärla.

I torsdags började vi dagen med att dela in barngruppen i två grupper. Sedan fick barnen lyssna på varsin saga. Efter det fick de barn som inte var klara fortsätta att sy klart sina möss. De barn som var färdiga med sina möss fick hänga upp dem på ett långt snöre i klassrummet. På eftermiddagen hade jag och arbetslaget en kort planering medan barnen var ute och lekte. Sedan hade jag och min handledare ett gemensamt möte där vi pratade om hur veckorna hade gått och tittade över VFU handboken. Som jag berättade för min handledare känner jag själv att det har gått jättebra och jag har verkligen trivts i förskoleklassen och med pedagogerna. Min handledare sa att de kände likadant så kändes väldigt roligt att höra. 

Fredagen började med sångstund. Vi sjöng sånger om bokstaven K och bokstaven M. Sedan gick jag och min handledare ner till biblioteket med halva barngruppen. Barnen fick välja varsin bok som vi tog med tillbaka upp till förskoleklassen. Efter rasten hade vi fika. Jag hade bakat muffins till pedagogerna och barnen eftersom det var sista dagen på dessa tre veckor. Vi tände ljus och min handledare fixade kaffe och saft. Det var väldigt mysigt. Utav min handledare och de andra två pedagogerna fick jag en jätte fin blomma och ett kort. Det kändes väldigt tråkigt att tiden snart var över. Som tur är har jag ytterligare två fältdagar då jag kommer ut igen och får träffa dem alla. 

Efter lunchen tränade alla förskoleklasserna på julsånger och sedan avslutade vi dagen med att ha massage tillsammans med barngruppen. Barnen fick även ta med sig både sina kattböcker och sin möss hem i sina plastfickor. Många av barnen sa att de skulle bli julklappar till någon i familjen. 

Barnen hade gymnastik och sedan gjorde jag och några av barnen de alfabetiska memoryt som var mitt didaktiska material. Mitt didaktiska material utvecklades till att göra aktiviteten att skapa en kattbok och till aktiviteten att barnen fick sy möss. 

Vi sjöng sånger utifrån Majas alfabet. Vi sjöng om Kaprifol och om Midsommarblomster. I fredags fick barnen även ta med sig hem sina kattböcker och sina möss som de sytt. 

Barnen klipper och syr för att skapa sina möss. 

Några av barnens färdiga möss. Det var roligt att se hur olika barnen gjorde och att de inte alla gjorde likadant. 

Min handledare tog lite kort under tiden vi sydde som hon satte upp i korridoren. På så sätt kunde föräldrarna också se hur barnen klippte och sydde sina egna möss. 

I fredags bjöd jag på fika och fick en jätte fin blomma och kort av pedagogerna och barnen.